Malus för lätta fordon – förslag om 5 år, lägre gräns och färre undantag

I dag är malusperioden för personbilar och lätta lastbilar 3 år, men om regeringen går vidare med förslaget kan malus behöva betalas i hela 5 år. Inte bara det, utredningen föreslår även att gränsen för malus sänks från nuvarande 75 gram till 50 gram CO2/km.

Vad är syftet med förslaget?

Syftet är någotsånär solklart. Fler, både företag och privatpersoner, behöver välja elbilar. Anledningen kan bäst förklaras med att Sverige ligger efter med sina klimatmål och kanske skäms lite för att grannlandet Norge är så duktiga på det här med elbilar. I maj 2026 stod elbilar för 94% av all nybilsförsäljning i Norge, medan Sverige låg runt 35%.

Hursomhelst verkar riktningen tydlig: fossila bränslen ska fasas ut.

Utredningen vill alltså påverka marknaden genom att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att välja elbilar eller laddhybrider. Med dagens 3 år av malusskatt kan privatpersoner ofta köpa en 3 år gammal begagnad diesel- eller bensinbil utan att straffas av den förhöjda skatten. Det har därför för det mesta varit det svenska näringslivet som hittills tagit notan och betalat extra skatt under bilens första år. Men nu ska fler påverkas, eller uppmuntras, till att välja laddbara fordon.

Enligt förslaget ska dessa regler träda i kraft för personbilar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga för första gången den 1 januari 2028 eller senare.

Vad innebär detta för laddhybrider?

Stackars laddhybrid. Nästan så enkelt kan det sägas.

Laddhybriden kläms nu från två håll. Först kommer högre uppmätta CO2-värden. Sedan kommer en lägre malusgräns. Resultatet blir att allt fler laddhybrider blir skattemässigt mindre självklara, särskilt som tjänstebilar.

Det blir ännu mer kännbart ihop med Euro 6e-bis, som började påverka nya laddhybriders officiella CO2-värden under 2026. För många modeller ökade utsläppsvärdena kraftigt. Ett exempel är Volvo XC60, som gick från cirka 23 till 67 g/km. Det innebär fortfarande en låg fordonsskatt på 360 kronor per år, eftersom bilen ligger under dagens malusgräns på 75 g/km.

Vid nästa upptrappning, Euro 6e-bis-FCM, blir reglerna ännu strängare. De införs stegvis 2027 och 2028. Då är det möjligt att samma typ av laddhybrid hamnar över 75 g/km. Skatten kommer alltså att bli dyrare oavsett om förslaget om förlängd malus går igenom eller inte.

Hur mycket kan malusen öka?

Låt oss räkna på det. I tabellen nedan ser du dagens CO2-värden för ett antal populära laddhybrider, ett uppskattat värde med kommande Euro 6e-bis-FCM, vad den nya malusen skulle kosta över fem år och hur stor ökningen blir jämfört med dagens regler.

Dagens regler innebär malus över 75 g/km i tre år. Det antagna nya förslaget innebär malus över 50 g/km i fem år.

Antagande för skatten: malusgräns på 50 g/km, malusperiod på fem år och fortsatt 107 kronor per gram över gränsen upp till 125 g/km.

 

CO2-värde 2026

Uppskattat Euro 6e-bis-FCM*

Ny malus över 5 år

Ökning över 5 år

Volvo XC60

61-73 g/km

90 g/km

ca 21 400 kr

ca 16 600 kr

VW Tiguan

33-37 g/km

46 g/km

0 kr

0 kr

Skoda Kodiaq iV

35-40 g/km

49 g/km

0 kr

0 kr

VW Passat

29-34 g/km

41 g/km

0 kr

0 kr

VW Tayron

34-39 g/km

48 g/km

0 kr

0 kr

Volvo XC90

75-84 g/km

104 g/km

ca 28 900 kr

ca 19 600 kr

BMW X3 30e xDrive

64-76 g/km

92 g/km

ca 22 500 kr

ca 17 000 kr

Toyota C-HR

upp till 53 g/km

69 g/km

ca 10 200 kr

ca 10 200 kr

*Det är inte möjligt att räkna ut exakta värden förrän bilarna är omtypgodkända enligt Euro 6e-bis-FCM och värdet finns i vägtrafikregistret.

Den viktiga slutsatsen är att alla laddhybrider inte drabbas lika hårt. Laddhybrider med god räckvidd och låga 2026-värden kan klara sig. Men bilar runt 50 till 55 g/km får en helt annan skattemässig profil. 

Det är nästan som att systemet vill knuffa marknaden vidare mot rena elbilar. Samtidigt föreslås även det reducerade förmånsvärdet för elbilar och laddhybrider fasas ut. Det kan öka kostnaden för föraren, inte bara för företaget.

Malus för gasbilar och lätta lastbilar

Utredningen tar även upp att undantaget för gasdrivna fordon bör tas bort. Det påverkar transportbilar. Under 2025 bestod en mycket stor del av de nyregistrerade transportbilarna av dieseldrivna modeller med en liten kompletterande gastank. Det har gjort det möjligt att ta del av gasbilsundantaget, trots att bilen i praktiken till största delen körs på diesel. Det är också därför utredningen vill avskaffa undantaget.

Avslutande kommentar

Än så länge är det bara förslag och inga beslut är fattade. För de flesta finns därför ingen anledning att göra stora förändringar redan nu. Men om du står inför ett bilbyte eller ser över företagets bilpolicy kan det vara klokt att ta hänsyn till utvecklingen.

Sverige har fortfarande en bit kvar till sina klimatmål, vilket gör att den här typen av styrmedel sannolikt kommer att fortsätta diskuteras.

Källor:

  • Vägen mot utfasning (Statens offentliga utredningar 2026:33) - länk
  • Styrmedel för ett fossilfritt samhälle, SOU 2026:33 - länk